20 november

Vi har bott i stan ett par veckor nu samt klarat första steget i spanskan. 

Jag gillar både klassen och läraren. Läraren har humor, är lite galen och pratar nästan bara spanska på lektion. Vi lär oss massor med spanska två timmar om dagen :) Tyvärr slutade thailändskan då hon, helt utan grund, känt sig mobbad. Ingen fattade nåt eftersom alla gillar varandra. Men, men.

Vi har börjat cykla mycket nu när vi flyttat till stan. 10 minuter till skolan och Las Ramblas och typ 15 till stranden. Helt ok :)

Dock är det rätt jobbigt att gå ut med tre hundar samtidigt här... Jag tror typ 50% av alla spanjorer har hund och barn. Många vuxna använder kick-bike här på väg till och från jobbet. Lägg till många skateboards och mängder av cyklar...

Med en stor hund som gillar allt som rör sig och tycker allt verkar kul, en rädd vovve som helst inte vill gå ut alls och en liten glad sak som mest bara struttar runt, så blir det lätt en stressig promenad. Men vi var förberedda på det och Thomas hjälper till samt att vi har en lite bredare och lugnare "allé" att gå på bara en gata upp.

Efter att ha sett filmer som Cowspiracy, forks over knife, osv så tänkte vi försöka köra en vegansk vecka samt överlag äta mer frukt och grönt. Med det i combo med regelbunden yoga så borde kroppen bli glad! Måste bara hitta lite spännande recept. Ikväll blir det iaf blomkålsris med soyabitar och grönsaker i kokosmjölk.

För vår hälsa, miljön, djuren och framtiden! ;)

På tal om att se film så var vi på bio häromdagen, "Los animales fantasticos".  En del biografer visar icke dubbade filmer och med spansk text (istället för Catalan som de flesta talar här). Som hemma fast varmare och med obekväma biostolar :) Det är kul med spanska undertexter nu när man börjat lära sig en del ord och meningar.

Missade visst lägga upp det jag skrev den 25 oktober. Här kommer det, 1,5 månader försent...
Så har det helt plötsligt gått nästan tre månader sedan vi sålde huset och flyttade in i husvagnen. Vi har kanske tröttnat lite på campingen och Thomas saknar att kunna stå rakt inomhus och ett riktigt kök men annars så har det gått väldigt bra.
Skolan har börjat också, skönt att få lite rutin och en "uppgift" på dagarna. Nu är semestern slut :) Klassen består av 9 nationaliteter och alla är mellan 20-40.Yngst och minst är dreads-Mete från Tyskland. Hon är husockupant här i Spanien sedan ett år och verkar vara sjukt medveten för sin ålder. Hon gillar feminism, djurrätt och massa annat jag står för. Å så är det en ryska, en norrman, en brittiska, en kille från Libyen, blyga koreanskan Song och så lilla glada thailändskan Kanowan. Äldst är trevliga Peter från Slovakien. Läraren verkar bra också. 
Den sista oktober stänger "våran" camping och vi måste flytta till en annan något närmre stan. Vi har sökt och tittat på en del lägenheter med hjälp av mäklare och även kikat på alternativ till den här campingen. Under självutvecklingskursen lärde vi känna svenskarna som ägde hotellet vi bodde på. De har en uthyrningslägenhet mitt inne i smeten av Barca och den 6/11 blir den ledig och till vårt förfogande. Tyvärr är den uthyrd över jul/nyår men om vi vill får vi fortsätta hyra den efter det igen. Dagarna mellan campingen stänger och inflytt så ska vi iaf bo på en camping 1,5 mil närmre Barcelona. 

Mitt ben strular fortfarande till och från men är lite bättre och nu kan jag iaf gå typ normalt.
Ska bli lite "spännande" att bo i stan ett tag!

En vecka i min egen hjärna

Så var veckan med självutveckling och bl.a yoga (varje morgon kl 8!) slut.
Det var en intressant vecka kan man lugnt påstå!
Vädret hela veckan var typ moln, regn, moln, solglimt, spöregn, moln.
Gjorde inte mig så mycket men jag tyckte synd om alla andra på kursen som kom från Sverige för att även få lite sol.

Enorma sandstränder finns lite varstans. Den här med massor av lösa hundar och joggare.

Svårt att sammanfatta en sån här vecka men jag ska göra ett försök.

Efter att hela livet pendlat mellan att vara ateist och agnostiker så står jag återigen lite förvirrad på just den punkten... Men annars så känner jag mig mer klarsynt än på länge =0)
Det har varit många insikter och aha-upplevelser samt floder av tårar men ändå har det aldrig känts FÖR jobbigt. Dels för att jag alltid varit ganska snäll mot mig själv genom att försöka fronta jobbig händelser och inte förtrycka saker. Men också dels för att jag var så redo att städa ur mitt skal till kropp och bara gå framåt genom nödvändigt ont.

"Spökväggen"

Både innan och under kursen kände jag verkligen att det här var slutet på en gammal era OCH början på en ny era. Jag kände mig verkligen ivrig och förväntansfull att möta mig själv och eventuella inre "demoner".

Mest spännande var det nog att få prova på hypnosterapi. Jag fick grovt förenklat lugna den lilla flickan i mig, att allt är bra nu och så fick jag faktiskt en chans att ta farväl av min pappa som dog utan förvarning när jag var 15.

Vi var sex personer inklusive mig. Bara kvinnor, såklart :P Efter veckan kändes det nästan som om jag kände dem eller iaf deras "kärna", bättre än personer man ibland känt i flera år. Spännande att träffa så olika människor i så olika skeden i livet.


Vi har ätit massa god mat och även provat på en meditativ strandpromenad i Villa Nouva, där jag fick en liten uppenbarelse om HUR jag ser och uppfattar min omgivning. Där fanns även en strandremsa fylld av konst. Där många av bilderna kommer ifrån.

Katalanska flaggan. Älskade "häx-träden" med snäckorna.

Så mycket små detaljer överallt. Väldigt avslappnande ställe.

Så hur mår jag nu, bara en vecka senare...
Jag känner mig mycket mer förankrad i mitt själv. Jag har ett inre lugn som inte riktigt velat infinna sig tidigare och jag känner mig fokuserad och närvarande. Jag känner verkligen att jag vet vem jag är och vad jag står för. Jag vet vad jag behöver göra för att må bra och den totalt ovissa framtiden känns förvånansvärt klar ändå. Jag vet också på nåt sätt att jag går rätt väg just nu.
Armbågar och axlar har jag inte känt av på hela veckan. Och jag tror yogan varit väldigt bra för att släppa spänningar på flera nivåer.

Dagen efter hypnosen och en Reiki övning (där vi, återigen superförenklat, satte namn och form på en jobbig känsla och sen slängde iväg den typ) så kände jag mig fortfarande tom på ett skumt sätt. Det kändes som jag saknade en vän som egentligen inte är så trevlig. Det fanns ett tomrum bakom bröstet efter massa mörker jag slängt ut... Nu ska det fyllas med ljus och framtid.

Eftersom ryggen alltid har så mycket spänningar så bokade jag massage hos Helena på kvällen. Det är svårt att förklara men det kändes verkligen som hon löste upp massa skit i ryggen och sen bokstavligen blåste hon ut det. Det blev inte en mysmassage, gjorde riktigt ont men efteråt var det en fantastisk känsla. Direkt efter blev även magen väldigt nöjd och stabil. Hoppas det håller i sig!

Under en "övning" fick jag upp en ganska tydlig bild på ett par stora händer som kommer upp ur havet. Mycket liknande denna staty vi senare hittade nere vid havet. 

På fredagen gick vi till havet. Vågorna var rejäla, det blåste och regnade men havet var säkert 22-33 grader varmt. Bada!
När Thomas och jag springer ut i havet så snäpper det till hårt i vaden och jag faller som en fura.
Det gör skitont och jag kan inte gå.
Badälskare som jag är plaskar jag ändå på ett tag och får känna på jättevågornas kraft och strömmarna de skapade när de drogs ut igen. Vi höll oss dock på långgrunt och midjedjupt vatten...

Jag gillar alla väder när det är varmt :)

Hur som, det kändes som ett elakt sendrag som inte gav med sig på typ 2 timmar. Aj!
Tror jag fått en muskelbristning iaf. Zzz.
Det känns lite "typiskt" men, men. Smärtor har jag känt förr så inget att gräma sig åt. Fick fin hjälp av Lilly (som fick stopp på krampen med sina flinka fingrar) och Helena på kursen. Till natten satte Lilly på ett slags värmeplåster. Wow, skojar inte, det brände! Den brännande känslan tog över smärtan på nått sätt så till sist kunde jag somna.
Tur att man har en stor karl man kan stötta sig på! Mina kära har dessutom varit snäll och jobbat som hundvakt hela veckan när jag varit på kurs. Verkar bli ett par dagar till...

Tycker det ser ut som någon har pyntat ingången till sin pyttegrotta. :0)

På måndag börjar Thomas och jag på språk-skolan speak easy. Spännande! Hoppas jag kan gå lite bättre då. Eller som vi fick lära oss på kursen. Affirmation: På måndag går jag bättre!

Saknar mamma och mina vänner men annars har vi det väldigt bra här borta.

Peace, love and understanding ❤️

And life go on =)

Att leta hus i Spanien och annat spännande...

Thomas har fått vara chaufför vår tid här. Jag har inte kört en enda gång faktiskt. Trafiken är kaos i stan och det är trångt. Det sjukaste är att flera av de stora rondellerna här saknar linjer. De slutar strax innan inkörning från tre-filiga infarter... Why lixom? Fast i Turkiet har man väjningsplikt i rondeller så det finns ju många knasiga trafikregler i världen...
Samma vid biltullarna, (fast där var det värre i Frankrike). Från 4-filig motorväg till ca 25 betalbås. På andra sidan blir de 25 båsen bara ett öppet fält. Inga linjer, alls! Folk bara gasar på de 200 metrarna tills det blir 4 filer igen...

Vi har trevliga grannar, en engelsman, en spanjorska och deras gatu-hund. De har bott i husbil i flera år. Håller på med film och som författare. De försöker integrera oss och pratar spansk/engelska. Är söta och frågar om vill hänga med på saker och försöker hitta ett band åt Tompa :)

Compact living

Att leta hus i Spanien är ett kapitel för sig. Ja det har väl varit det tuffaste på hela resan. Tänkte av nån anledning att mäklarna kanske kunde engelska... Men nope. Några har tom bara lagt på när vi frågat om de pratar engelska. Ett par lägenheter har vi fått respons på och t.o.m fått bokad visning för men de försvann i ett nafs samma kväll. Typ ingen verkar svara på mail, även om man t.o.m får en första automatisk bekräftelse att det kommit fram. Men alla verkar ha appen "WhatsApp", för att slippa betala telefonsamtalen? Så nu har vi det också.
Idag fick jag tillbaka 4 mail! De kunde inte ens tas emot av mottagaren pga mail-fel. Bra bostads-sida. Men vi kämpar vidare! Den sista oktober stänger tydligen campingen.

Äntligen! Språkkurs i spanska är nu bokad och klar! Den 17:onde kör vi igång, ända fram till jul. Skolan heter Speak-easy och hade fått bra betyg och omdömen. Tydligen kör de helt på spanska redan från början 😳

På Facebook finns en grupp som heter svenskar i Barcelona. Hittat en hel del bra tips där faktiskt! Folk som frågar allt mellan himmel och jord, vill träffas för en fika, eller söker lägenhet/jobb.

Imorgon börjar jag en kurs, en veckas självutveckling och retreat. Det ska bli mycket spännande!

– Yoga, meditation, avslappning, coaching, medial vägledning, reikihealing & god mat, sol, värme, bad, stillhet, gemenskap & reflektion.

Det är en svensk instruktör, blir lite för hardcore annars :p Under kursveckan bor vi på nåt flummigt hotell en bit upp i bergen i staden Sitges, lite väster om Barcelona. Ser väldigt mysigt ut. Dyr stad dock.
Bästa Thomas tar hand om hundarna under tiden.

En sen uppdatering...

Frankrike
Vi känner oss lite rastlösa. Vi vill fram. Struntar i Andorra och Pyrenéerna nu. Thomas slutar röka.
I Frankrike får vi ingen superbild av fransmän. Vi blir för första gången lite griniga på varandra. Snyggt jobbat på 6 veckor i en liten husvagn ändå.
Vi stannar bara till vid franska rivieran en sväng. Men en sjysst camping och havet får oss att stanna 2 nätter. Vi drar vidare och så även sinnes-ovädret.

Fredag 16 september blev målet nått! Vi hittade en superstor särskilt hundvänlig camping med stor pool och restauranger. Vi fick en stor plats  och ett lugnt hörn. (De har tydligen också en mini-farm samt om man vill adoptera en hund så betalar de adoptionen och skjutsar en gratis till ett shelter.)

De har även ett dykcenter nära så jag blev himla sugen på att gå nån kurs.

Vi firar kvällen på kanske den godaste resturang vi båda ätit på. Någonsin.
Sesam heter stället. Vi var här två gånger sist vi var i Barcelona.
Deras 7 små tapas som man delar på är fantastiska rakt igenom. Ibland vet man knappt vad man äter men ALLT kn***ar i munnen!

De friterade? rullarna med nån slags champinjonstuvning i. Serverad med potatis, saffranskräm? och spenat. Sjukt goda, och jag gillar inte ens svamp!
De ostgratinerade gröna och röda tomater fick mig nästan att gråta.

Bara Sesam ensamt är typ värd en resa till Barcelona...

Under veckan har vi hittat en språkskola, börjat söka efter ett boende och skaffat mobilabonnemang. Och softat och badat i poolen förstås. Vädret är super nästan konstant och regnet som föll ett par kvällar var bara skönt. Jag har fått njuta av två rejäla åskväder också, och såg förmodligen mer stora blixtar än jag någonsin sett. Temperaturen har legat på typ 25-28 varje dag. Men hösten kommer även här.

Höstdagjämningen ser lite annorlunda ut här... Festivalen de Barcelona la merce pågår i 5 dagar och firar att hösten och den lite svalare årstiden kommer.
Ena dagen såg vi en ljus-show på ett hus.
En annan dag såg vi en demon- och drak/-parad som tågade igenom Barcelona city. Mängder av folk deltog och spelade trummor och så  tusentals åskådare.

Och här är en liten film från festivalen!

På söndagen var vi trötta och struntade faktiskt i den stora finalen med "fire-run" och maffigt fyrverkeri. Thomas tog en cykeltur på dagen och tog ett dopp i Medelhavet. Sen knackade ena campinggrannen på och frågade om vi ville ses på en öl på campingen. Så vad tusan, vi gick ner och käkade och socialiserade oss lite.

Camping-restaurangen har fruktansvärt god mat. Ostfylld pasta, grym mozzarella-pizza och den godast salladen någonsin. Förutom körsbärs tomater, rivna morötter och sallad så är det bitar av kryddad ost, päron och kanderade mandlar i. Dressingen smakar sött, kanske lätt av honung.
Jag kommer äta ihjäl mig i spanien!

Idag är det måndag och semestern "slut", tänkte vi... Men nu ska vi bada i havet så husletandet får börja i morgon istället.

/Fred ut

Vandring i alperna

Sent på morgonen, efter en mycket kall natt (runt 7 grader) vaknar vi i en dal omgiven av enorma berg. 20 meter från husvagnen går det kor och getter i en brant slätt. Vi är nu "bara" 1450 meter upp. 

Vårt base-camp ;)

Temperaturen är redan uppe i 25 grader så vi fixade matsäck och packade en ryggsäck. Dags att vandra!Vi hade valt en runda som hette typ "5 sjöars runda". Den var medium svår och verkade fungera bra med hund.

Först fick vi ta tåg från Täsch till Zermatt. Satan vad dyrt! 10 minuter tåg för oss och hundarna 550 pix. Visserligen tur och retur men ändå. Byn Zermatt känns... Dyr.
Fina hotell, mini elbussar som kör bagage, en affärsgata med smycken, klockor och dyra restauranger. Det här är posch. Eliiit! Mycket människor, såklart från Schweiz och grannländerna, men annars verkar de flesta vara från Ryssland och Japan.

Jag såg en utförsäljning, av vandrar kängor. Det behöver jag! De kostade från 1700:-... Det här är inte vi. Vi tar sikte mot nån slags bana som ska ta oss uppåt. Spännande tycker jag även om jag är rädd att luften ska kännas tunn där uppe på 2000 meters höjd. Högt tycker Thomas. Vi åker brant uppåt i en tråkig mörk tunnel och kommer ut högt upp i något betydligt vackrare. Stoppet heter Sunnega och ligger på 2288 meters höjd.

Tvåbenta på toapaus.

Oj, inte framme, in i en linbana. Upp 300 meter till Blauherd.

Framme! Kaos i flocken efter linbanan.

Högsta bajsplocket!

Behöver jag säga att linbanan också var dyr? (700 pix till.) Men wow, vilka jäkla berg! Bara för att ha något att jämföra med... Sveriges högsta berg Kebnekajse är ca 2000 meter och Katarina Berget ovanför ok-macken på Slussen är ca 50 meter.
Vi står på 2571 meters höjd och här stannade vi fast berget fortsatte uppåt.

Lång borta såg jag även Matterhorns kända topp. Man blir liten inför naturen som Thomas sa. Så sant så tänkte jag alldeles tårögd :)

Turen...
Skulle vara 5 sjöar, ta ca 2,5 timmar och vara en mil.
Det slutade med 4 sjöar, 4,5 timmar och 2,5 mil. Detta pga en liten vägändring på slutet...
Tåget hem var vi trötta allihopa och hundarna somnade nästan bums.
Bilderna får tala för den här promenaden. Även om de på långa vägar inte kan återge känslan, luften, tystnaden, de magiska bergen och avstånden.

Marie traskar på.

Mina fina pojkar <3

Rizzla badade såklart i alla sjöarna...

Fint med reflektioner.

Matterhorn tornar upp sig.

En jättebumling som ser ut att vilja rulla ner..

Hippie restaurang? =)

OBS! Pricken framför fåren (som gick lösa precis som korna) så står en lämmel! Excited!

Fick Hobbit vibbar.

Hade varit rätt spännande att gå därborta också...

Långt där nere är en bro. Då har vi kanske 1/4 kvar.

Måndag dagen efter softade vi med vår träningsvärk, planerade våra nästa steg och cyklade runt i byn.

Helt ok ställe att bo på...

Pittoreskt så det förslår!

Läskiga och fina på samma gång. Alla med olika Jesus på korset.

Ut på tur!

Såg massa hus byggda på nåt som såg ut som lösa stenplattor.

När vi åkte från Sverige tog jag med mig tre urnor. Planen var att under resan hitta en fin plats till mina, sedan länge bortgångna, fyrfota vänner Tequila, Skilla och Sushi. Tompa förslog denna byn och det kändes rätt. Här skulle de få sin slutgiltiga station... Vi tog en cykeltur med Rizzla och hittade en fin plats.

Även om det gått många år så högg det till hårt i hjärtat. Nu har de bergen, ängarna och molnen.

Vihardetbra.se

Mot Schweiz!

I onsdags parkerade och sov vi ju i Koblenz nära den UNESCO-märkta stora fästningen Ehrenbreitsteins Festung. På morgonen tog en vi en tur in i fästningen samt njöt återigen av den "spektakulära" utsikten. Utifrån var den riktigt cool men innanför var den lite för "modern" för vår smak :) Den ligger på en klippa 118 meter ovanför floden Rhen.

Utsidan av fästningen uppe på berget.

Sen fortsatte vi mot Schweiz. Här fick vi köra in vid en landsgräns för första gången sedan vi startade vår resa. Vi fick veta att vi behövde två klistermärken på bil och husvagn och fick gå in och hämta dem. Det kostade 850:- att köra in.

Vi stannade i första bästa stad, Basel. Där fricampade vi en natt och hittade sedan en lugn och mysig camping där vi stannade ytterligare 2 dagar.

Vår granne spelar en truddilutt på sin ?. Jobbigt instrument att åka kommunalt med...

En liten å rann igenom campingen som man kunde följa ner till en stor lugn flod. Med 28 grader varmt tog vi det rätt lugnt och ena dagen tillbringade vi på ett ute-bad och promenerade med hundarna och andra dagen tog vi en 2 timmars promenad längs den fina stora floden. Schweiz är dyrt alltså super dyrt. Första kvällen kom vi fram sent och stannade vid subways. Köpte varsin stor macka, två drickor och en minipåse chips. Det kostade 40 schweiziska franc = 340 Skr!!!!

Jag Google lite och snittlönen EFTER skatt är runt 45 000 här. Förstår varför :p

Skylt med vithajs varning =)

Den här ån gillade vi alla!

Schweiz är dock typ lika dyrt som det är fint. Berg, dalar, grönska och söta byar. 

Vi googlade runt och insåg att alperna och kända Matterhorn ligger i södra Schweiz. Så vi tänkte why not, det tar ju bara ca 4-5 timmar att åka igenom hela Schweiz. Dessutom har jag alltid velat bergsvandra och se lite balla berg :)

På lördagen runt 13 började vi rulla, helt omedvetna om att det här förmodligen skulle bli den mest spännande dagen på hela resan...

Bergen börjar torna upp sig.

Vi åkte förbi många vackra landskap och runt 16-tiden stannade vi ekipaget för att fixa mat. Vi stod bredvid en massa långtradare längs en stor trafikerad väg och vi ville gärna hitta en lite trevligare rastplats. 50 meter längre ner bakom en grind fanns en oas av grönska visade det sig! Ett naturreservat med en stor flod som låg framför oss. Floden var full med folk som åkte olika flottar, gummibåtar och badringar. Vi googlade och fann att det tydligen var en gammal tradition att hoppa i floden en bra bit från Bern och åka hela vägen in till centrum och förbi stadshuset.

Såg sjukt mysigt ut att flyta fram i strömmen på en flotte med en kall öl i handen.

Sen fortsatte vi med staden Täsch i sikte. Täsch är den sista staden som man kan husvagnscampa i, då alpbyn Zermatt (där alla alptoppar finns) är en bilfri stad.

Helt plötsligt började vi se allt högre och högre berg omkring oss, naturen blev än mer böljande och vägarna började få allt mer lutning. Efter ytterligare en timme fick känsliga jag tårar i ögonen när vi körde igenom en dal med enorma berg som tornade upp sig överallt. Sjukt mäktigt och det här var ju bara början. Snart kom vi till vår första "rediga" serpentinväg. 5-6 tighta svängar med brant uppstigning. Efter 4 svängar kör vi in till sidan och båda kliver ut. Vi känner oss flummiga, lite yra och matta och inser att vi precis fått smaka på lite höjdsjuka. Vi stannar 10 minuter för att hämta oss och fota lite. 

Tror vi åkte genom det här berget...

Vi har börjat avancera uppåt, igen. 

Paus i serpentinen

Sen mår vi bra igen och tar de sista två svängarna upp. Där tar vägen vips stopp vid en bom. Vi hamnar i en liten bilkö, till ett tåg, som ska köra oss tvärsigenom ett enormt berg, i 15 minuter. Vi ska köra upp på tåget med husvagnen och sitta kvar i. Tåget är som en lång öppen trailer. 600:- fattigare kör Thomas in. Fett jävla scary! Sen tuffar tåget in i berget och allt blir kolsvart. Det karakteristiska tågljudet studsar mellan väggarna och i det svaga skenet från nöd-lampor kan vi ana att den runda svarta tunneln bara är en handsbredd bredare än tågets gungande sidor.

Vi överlevde som synes och på andra sidan började det gå neråt igen. Samtidigt började det sakta skymma. Shit, drygt en timme kvar och snart skulle det bli mörkt... Allt hade tagit längre tid än beräknat.

Vi tuffade på längs de ganska smala vägarna i max hastighet, 60 km/h. Sista sträckan var det svart och rätt kurviga vägar men till sist nådde vi fram. Jag kände mig överväldigad av intryck när vi nådde campingen och jag hade inte ens behövt köra. Thomas var helt slut. Vi drack ett glas vin och somnade innan midnatt.

Sista vi såg innan mörkret föll.